| Skolor och utbildning
Svensk och internationell utbildning - en generell jämförelse
Svensk utbildning är som i så många andra länder politisk i så motto att regerande partier har kunnat påverka läroplanen och den allmänna skolideologin. Skolministern är alltid medlem av regeringen. Svensk skola är emellertid mycket unik och skiljer sig avsevärt från internationell utbildning.
Skolstart och arbetsmetoder
Skolstart i Sverige är numera vid sex års ålder (ändrat 1991 från 7 år). I internationella skolor har den alltid varit vid sex år (eller ännu tidigare). I Sverige har skolundervisningen under en längre tid varit mer grupprelaterad till skillnad från individualiserad och man har betonat grupparbete och gruppsammanhållning. I grupptryggheten ska det formas starka individer. Samarbete har betonats mer än konkurrens. S k svagpresterande elever eller sådana med särskilda behov får extra hjälp och uppmärksamhet. Nivågruppering har inte förordats. Praktiskt sett hålls klasserna samman från årskurs 1 till 6 och ibland till årskurs 9. Man försöker behålla samma lärare så länge som möjligt. De övergripande målen har varit att lära eleverna att ta personligt ansvar för sitt skolarbete, att lära dem att kritiskt ifrågasätta de ålagda uppgifterna och inte enbart okritiskt memorera för läxor och prov utan se helhet och sammanhang. Skolmiljön är relativt hemlik och avslappnad i de lägre klasserna. Formaliteten är avskaffad, i så motto att lärare och elever arbetar på samma plan. Lärare tilltalas med du och förnamn. Disciplinära åtgärder i olika former är mer eller mindre avskaffade.
Nytänkande
Skolarbetet svänger fram och tillbaka mellan olika metoder. I dagens skola försöker man undvika för många grupparbeten och vill i stället försöka möta eleverna på den nivå de står på. I ett flertal skolor har man arbetat fram s k storklasssystem där ett arbetslag med personal arbetar med en flexibel grupp elever. Detta betyder att man försöker tillgodose både svag- och högpresterande elever.
Internationell utbildning
Individrelaterad utbildning. Västerländsk internationell utbildning är mer individrelaterad. Ett honnörsord i den amerikanska kulturen (som har en stark internationell påverkan) är bl a förändring och förnyelse, vilket automatiskt kopplas med utveckling. Förhoppningen är att ständigt nya utmaningar ska skapa starka, trygga individer. Praktiskt sett fungerar det så att klasser bryts upp och förändras i elevsammansättningen varje år. Lärare byts som regel i varje årskurs. Detta tänkande och arbetssätt är även vanligt i de europeiska länderna.
Konkurrens och betyg
Undervisningen är tidigt mer konkurrensinriktad och uppmuntrar ofta till elittänkande. Belöningar och extra utmärkelser är vanliga. Duktiga liksom svaga elever får extra uppmuntran och hjälp. Betyg, även i ämnen som ordning och uppförande, sätts redan i lekskolan och delas ut flera gånger per termin. I exempelvis vissa belgiska skolor delas betyg ut en gång per månad i lågstadiet.
Auktoritet och disciplin
Undervisningen är klart lärarledd och kontroll i form av prov och tester sker regelbundet och på kortare avsnitt jämfört med Sverige. Lärarauktoritet och disciplin är stark. Bestraffning (ej aga) i olika former är vanlig. Formalitet i tilltal, dvs Mr., Miss, eller Mrs. samt efternamn är det enda vedertagna sättet. Det är i regel distinkta och strikta gränser mellan lärare och elever.
Könsgränser
Pojkar och flickor växer upp med tydligare könsgränser, då det gäller feminint och maskulint, och antar ofta typiskt manliga respektive kvinnliga roller. Sexualundervisning, vilket i många länder är ett hårt debatterat ämne, introduceras som regel inte förrän på högstadiet i exempelvis amerikanska skolor.
Föräldrainflytandet är starkt och aktiv medverkan (framför allt av mödrarna) i delar av skolarbetet är betydelsefullt och relativt vanligt. Föräldrarna har som regel stort inflytande över sina ungdomar ända upp till avslutad skolgång vid 18-års ålder.
Svenska utlandsskolor
Svenska skolor i utlandet är avsedda för svenska barn som bor utomlands. De svenska skolorna drivs av enskilda huvudmän i respektive land.
Att starta en svensk utlandsskola
Att starta och driva en skola i utlandet ställer inte några krav på speciella tillstånd från svenska myndigheter. En svensk statsbidragsunderstödd utlandsskola måste däremot uppfylla vissa krav på utformning och behov.
För att statsbidrag ska utgå krävs att skolan är likvärdig och jämförbar med skolan i Sverige. För år 1-6 i grundskolan är det Skolverket som hanterar ansökan om statsbidrag för svensk utlandsundervisning.
Vad det gäller år 7-9 och gymnasieutbildning är det Sveriges regering som beslutar om tillstånd att anordna reguljär undervisning och statsbidrag.
Kraven för att få etablera år 1-6 med statsbidrag är att:
huvudmannen har förutsättningar att anordna skolan och att det finns ett behov av denna.
elevantalet är tillräckligt stort och beräknas vara stabilt under den närmaste tiden (skolan bör ha minst 20 behöriga elever vid starten).
det finns ett allmänt svenskt intresse av skolan.
Ansökningshandlingar kan rekvireras hos Skolverket.
Källa Kerstin Halldin, Rektor Torslandaskolan. Göteborg
Monica Rabe, Living and Working Abroad.
Uppdaterad: juni 2009 av MR
|