Glöggen

Ordet glögg är relativt nytt men drycken har gamla anor, en svensk tradition med ursprung i antiken. Från början ansågs glöggen vara en hälsodryck, eller medicin mot olika sjukdomar. Redan i antika skrifter kan man läsa om läkande kryddor och örter som tillsatser i upphettat vin. I Sverige har vi druckit upphettat och kryddat vin sedan 1500-talet. Gustav Vasa var en av dem som anammade drycken och hans personliga favorit var en blandning av Rhenvin, socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor.

Upphettad cognac

Inspirerade av den franska drycken Brulôt börjades det under 1600-talet att serveras upphettad cognac med smält socker i. Med tiden ersattes cognacen oftare med vin och drycken började alltmer likna den dryck vi idag kallar glögg.

Glödg

Namnet glögg kommer från ordet glödga som i sin tur betyder att värma upp. I Sverige omnämns ordet i skrift för första gången år 1609. Det skrevs från början "glödg", vilket klarare illustrerar ordets språkliga ursprung.
Glödg var en betydligt alkoholsvagare dryck än dagens glögg. 1800-talets glögg påminner närmast om dagens "glühwein". Glöggen blev så småningom allt starkare. Ett skäl kan ha varit upptäckten av att karamelliserat socker förbättrade smaken, och att bästa sättet att genomföra karamelliseringen av sockret var att placera det på ett nät ovanför glöggen, tända på alkohol ångorna och låta den brinnande alkoholen, som bör vara på starkvinsnivå, smälta sockret ned i drycken. Samtidigt som alkoholhalten i glöggen gradvis ökade genom åren, tillsattes också allt mer kryddor.

Jultradition

Först på 1890-talet blev glöggen en jultradition i Sverige.
I slutet av 1800-talet uppfanns julglöggen av några sprit-tillverkande företag i Stockholm. De försåg glöggflaskorna med färgglada etiketter där tomtar och andra symboler figurerade och försäljningen tog fart.

Lussekatten

En luciadag utan både glögg och lussekatter är ingen riktig luciadag. Lussekatterna härstammar från en folktro under den katolska medeltiden då man trodde att den heliga Nikolaus gick omkring och delade ut gåvor till barnen tillsammans med en djävulsfigur.

Solgul saffran och solbröd

En annan historia berättar om varför lussekatterna vanligtvis formas till solkorset och smaksätts med solgul saffran. Det hade också med Lucifer att göra. Den figuren ansågs vara ljusskygg - därför skulle lussekatterna, eller solbrödet, skrämma bort honom och locka tillbaka solen!

Saffran

Saffran som är en viktig ingrediens i lussekatten kommer från det röda pistillmärket på en krokus, Crocus sativus, som odlas i Spanien. Till ett kilo saffran går det åt hela 160 000 blommor som ska plockas i gryningen innan blommorna vissnar i solen. Sen ska pistillmärkena torkas i såll och vändas över glöd. Saffran är en krydda med gammalt ursprung. Den användes redan före vår tideräkning i Medelhavsländerna, både som krydda och medicin. Saffran skulle bland annat hjälpa mot förkylning och sömnlöshet. Romarna slösade med saffran och använde det såväl till parfym, färgning och i badvattnet. Kleopatra sägs ha använt saffran till ögonskugga.

Adventsstjärnan

Eftersom december är den mörkaste tiden på året, särskilt om det inte finns någon snö på marken, vill vi gärna skapa så mycket ljus som möjligt i hemmen. På 1910-talet började det i svenska hem dyka upp en sed som hämtats från Tyskland. Det var upplysta stjärnor av papper, som hängdes upp i fönstren. De första årtiondena var den dock inte så vanlig, men på 1930-talet började man i Sverige tillverka pappstjärnor med elektrisk belysning.

Under 1940- och 1950-talen hängde det en rödgul pappstjärna i fönstret i nästan alla hushåll. På 1960-talet började pappstjärnorna trängas undan av stjärnor av andra material, som mässning eller halm. Men på 1990-talet började de rödgula pappstjärnorna komma tillbaka.

Pepparkakshus

Pepparkakor är en urgammal jultradition, men seden att baka pepparkakshus är relativt ny. De första pepparkakshusen bakades i Tyskland i början av 1800-talet. Traditionen har sedan spridit sig över världen och idag anser man i många hem att ett julbord inte är komplett utan ett pepparkakshus.

Lutfisk  hälsokost enligt många

Lutfisken har en lång tradition som festmat i Sverige, runt 500 år. Förr åts den året runt och förekom bland annat vid hovet. I äldre historiebeskrivningar dyker lutfisken upp då och då. Gustav Vasas historieskrivare Olaus Magnus berättar till exempel om den i "Historia om de nordiska folken", som han skrev i mitten av 1500-talet och biskop Brask var känd för att äta mycket lutfisk.

Lutfisk på 1700talet

På 1700-talet berättar Carl Mikael Bellman i Fredmans epistlar om att lutfisk fanns på krogarna i Stockholm. Det är oklart när lutfisken övergick till att bli julmat, men vissa källor nämner att Gustav III gärna åt lutfisk till jul.

Långa eller sej

Större delen av den lutfisk som tillreds kommer från fisken långa, medan en mindre del görs av sej. Långan kommer framför allt från Norge, där den har torkats inomhus. Tidigare torkades långan utomhus, men efter en sommar med dåligt väder på 1980-talet gick man över till att torka den inomhus. Idag torkas långan mest i filéer, medan den förr vanliga metoden att spänna upp långan hel på pinnar före torkning blivit allt ovanligare.

Lutning

Själva lutningen av fisken görs i Sverige, framför allt på västkusten, och är en process som i korthet innebär att den torkade fisken läggs i blöt i vatten under en knapp vecka. Vattnet byts varannan dag och när blötläggningen är klar och det sista vattnet tappats ur häller man en blandning av kristallsoda och kalk, upplöst i vatten, över fisken.

Långan får nu ligga ytterligare 4-6 dagar, varefter den tvättas ren från kalken. Därefter läggs fisken ner i ett kar med rent vatten för att laka ur sodan. Om urlakningen inte sköts på rätt sätt kan lutfisken koka sönder när den tillagas.

Lutfiskens dag

De riktiga lutfiskälskarna har instiftat något man kallar "Lutfiskens dag", vilken ska infalla dagen före Alla Helgons Dag. "Lutfiskens dag" ska då innebära premiär för årets lutfisk ätande. Många av dem som äter lutfisk med välbehag anser den vara näst intill hälsokost. Den är mager och är, tack vare lutningen, alkalisk och kan därför neutralisera eventuellt överskott av saltsyra som uppkommit efter för stort intag av fet mat.

Adventsljus

Redan vid vår tideräknings början tände man ljus under de mörka vintermånaderna för att skrämma bort det onda och locka ljuset åter.

Under den viktorianska eran på 1800-talet kom ljuset att symbolisera god vilja gentemot de mindre lyckligt lottade under julhelgen. Ljusen placerades ofta i fönstren som ett tecken till förbipasserande att de kunde söka värme och skydd där.

Det tog dock ett tag för denna nya sed att spridas, men på 1920-talet hade de levande adventsljusen i granen utvecklats till fyra ljus i en ljusstake (se Första advent). 

Elektriska ljusstakar började dyka upp på 1930-talet. Man säger att mannen bakom den första ljusstaken i världen hette Oscar Andersson (1909-1996). Han började sin anställning på Phillips i Göteborg 1925 och blev företaget troget i 49 år. Philips lanserade den första elektriska julgransbelysningen under åren 1929-30. Oscar, som var uppfinningsrik hade lite nya ideer, började experimentera med en elektrisk ljusstake, som till en början lyste i hans föräldrahem. Detta lär vara föregångaren till alla de miljoner elljusstakar som nu finns i de flesta svenska hem och även numera i mängder av länder i världen (källa www.Adventsljusstake.se).

Släden och renarna

Historien om tomten och hans åtta renar nedtecknades första gången 1823 av amerikanen Clement C. Moore, som levde mellan 1779 och 1863, men sägnen tros ursprungligen härstamma från Ryssland.

Även i Holland förekom historien mycket tidigt. Där trodde barnen att tomten flög genom luften med sina renar för att kontrollera vilka barn som uppfört sig väl. Allas vår favoritren Rudolf, han med den röda mulen, var dock inte med från början. Han dök upp först 1939 i en historia av Robert L. May, en reklamman på ett amerikanskt varuhus.

Första advent

Ordet advent är en förkortning av det latinska uttrycket Adventus Domini, vilket betyder Herrens ankomst.

När adventstiden inleds fyra söndagar före jul är det också början på det kristna kyrkoåret.

Under äldre tider uppmärksammades inte advent lika mycket som det kom att göra under 1900-talets början. Nästan alla de traditioner vi har idag kring advent har skapats under de senaste 100 åren. Folkliga sedvänjor kring advent är ovanliga.

Men enligt ett gammalt talesätt ska rikligt med rimfrost kring advent ge ett gott kommande år. På första advent inleds nedräkningen inför julen.

För barn i alla åldrar är det adventskalendrar, eller julkalendrar som det har kommit att kallas, som markerar hur julen kommer allt närmare. I hemmen har man ofta en adventsljusstake med fyra ljus, en sed som tillkom på 1920-talet. Det första ljuset får brinna en stund den första advent. Den andra advent tänder man detta ljus igen och ytterligare ett ljus, till man den fjärde advent har en ljusstake med fyra ljus i olika storlek.

Andra nyare traditioner i advent är seden med adventsstjärnor i fönstren, elektriska adventsljusstakar och att hänga en krans av granris eller lingonris på ytterdörren.

The Lucia Legend

In Sweden, the 13th of December is known as Lucia Day. The Lucia legend stems from the martyrdom of a young maiden, Lucia, who lived in Syracuse on the island of Sicily, Italy. There as a young girl about to be a bride, she gave her entire dowry to the poor and admitted to being a Christian.

Accused of witchcraft, she was burned at the stake on December 13, 304 AD. As she died, a brilliant halo of light formed around her head. She was later canonized by the early Roman Church. Missionaries brought the legend to Sweden and since the Vikings celebrated their pagan midwinter festival on December 13, the Lucia legend merged with this festival of light.

In Sweden, Lucia is celebrated in most towns, homes and schools. Lucia enters our dark rooms early in the morning - her Luciacrown on her head with lit candles. She is followed by Lucia maidens (tärnor) holding candles in their hands, Star boys(stjärngossar) and Tomtenissar  all singing the Sicilian melody Santa Lucia.

The Lucia tradition has developed into a community festival. Towns elect their own Lucia through contests.

During the Nobel Prize presentation in Stockholm in December every year, a Noble Prize winner usually presents Stockholm's Lucia with the traditional Lucia ornament.

Tillägg om luciatraditionen:

Det anses att traditionen är en sammanväxning av två skilda händelser, helgonet Lucia från Sicilien och en västsvensk bondmoras morgonuppvaktning. Först frågar man sig varför Lucia uppträder den 13 december. Svar: därför att det var den mörkaste dagen på året under den gamla tideräkningen, den s.k. julianska kalendern, som efterträddes av den gregorianska år 1583. "Lucia" symboliserade med sina ljus den återvändande solen. Hon firade också den nyligen inträffade höstslakten med att servera lussekatterna.

Den som vill läsa mer om detta, gå in på www.wikipedia.se angående tideräkning och i nationalencyklopedien om Lucia.

Texterna hämtade och sammanställda ifrån olika uppslagsverk samt
m h a Anna-Lena Seedhill, SWEA Arizona

Uppdaterad: mars 2010 av CH