Pensioner

PENSIONSFRÅGOR VAD GÄLLER MEDFÖLJANDE UTOMLANDS

VAD DU BÖR VETA!

Mitt primära syfte med denna artikel är att väcka alla och envar i denna faktiskt livsviktiga fråga, som så många glömmer, bortser ifrån eller inte har vetskap om!

I Sverige lever många av oss fortfarande i tron att staten tar hand om vår ålderdom och därmed ekonomiska försörjning, då vi blir gamla. I sanning har vi i Sverige ett enastående och unikt välfärdssystem som förvisso regleras av skatter, vilka går till det svenska folkets väl och ve, så att säga.

Emellertid så grundas våra framtida pensioner på det arbete vi utför under en livstid och detta gäller både män som kvinnor. Arbetsföra svenska kvinnor är till större delen verksamma i yrkeslivet idag hela sitt liv fram till pensionering.

Vid en utlandsstationering är det fortfarande flest män som har huvudansvaret för försörjningen och alltså är de som sänds utomlands för olika uppdrag. Kvinnorna blir som regel medföljande. Innan man beger sig iväg ska man noggrant gå igenom sin ekonomiska situation och diskutera denna dels med sin partner och dels med dennes arbetsgivare.

Man måste veta vad man har att vänta i pension längre fram i livet, när man återvänder till hemlandet efter 3, 5 eller 10 års tid utomlands. 

Man måste också tänka på att man förlorar en 40-del av sin allmänna pension (av maximalt 40 poäng för 40 inarbetade år i Sverige) för varje år man är utskriven ur Sverige. 

I lyckliga fall återvänder man tillsammans, men det finns även gott om fall då en skilsmässa träder emellan. Hur ser situationen ut i ett sådant läge?
 
Läs gärna om de juridiska frågorna vad gäller Familjerätt under denna avdelning!

Om man till äventyrs ger sig iväg utomlands på vinst och förlust ska man naturligtvis även då gå igenom sin situation och förbereda för framtiden.

FÖRSÖK TILL FÖRKLARING AV PENSIONSSYSTEMET - DÅ OCH NU

Statens Pensionsverk tillhandahåller all tänkbar information som du kan behöva då du sätter dig in i nedanstående frågor.

Först en förklaring till terminologin BASBELOPP!

Ordet 'basbelopp' ändrades 1999  till 'prisbasbelopp'.

Det finns tre typer av basbelopp:

• Prisbasbeloppet, som används vid beräkning av tjänstepension
  År 2009: SEK 42 800. År 2010 : 42 400
• Det förhöjda prisbasbeloppet, som används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng är för år 2009 SEK 43 600kr, för år 2010 har det gått ner till 43 300
• Inkomstbasbeloppet, som används för att räkna fram den högsta pensionsgrundande inkomsten är för 2009 SEK 50 900

Det Gamla Pensionssystemet

De flesta av oss tidiga 40-talister berörs till viss del fortfarande av det så kallade Gamla Pensionssystemet med FOLKPENSION (vilken i princip motsvarar gällande basbelopp)
ATP (60% av lönen mellan 1 till 7,5 Basbelopp)
ITP (som tar hand om lönedelar över 7.5 Basbelopp, men också 10% på lönedelar mellan 0 till 7.5 Basbelopp).

Dessa pensionsförmåner kallas på engelska Defined Benefits.

Det Nya Pensionssystemet

Eftersom man var orolig för att pensionssystemet höll på att urholkas, lade man om det hela, och har nu skapat ett nytt sådant, som på engelska kallas för Defined Contribution istället. Man har nu inlett en lång övergångsperiod.

Det nya systemet betyder att Folkpensionen och ATP är borta och har alltså ersatts med vad som kallas på engelska Defined Contribution. ITP kvarstår (8% av lönen upp till 7,5 basbelopp betalas av arbetsgivaren).Dessutom, något förenklat, så betalar såväl löntagare som arbetsgivare 9,5% av lönen till pensionen. ATP kvarstår dock för en del, i en glidande skala efter födelseåret. Exempel: För den som är född 1942 kvarstår ATP till hälften, resten beräknas efter det nya systemet.  

I princip var det tänkt att i det nya systemet skulle pensionen vid 65 års ålder motsvara pensionen i det gamla systemet (ungefär 65% av slutlönen). Man vet inte riktigt idag var man kommer att landa, men just nu ser det ut som vi enbart når till ca 50 - 55% av slutlönen. En ständig debatt pågår i ärendet!

Kalla Fakta

Om man tar ett litet räkneexempel och förtydligar det hela i siffror, så blir allt lättare att förstå. Man står alltså inför en utlandsflytt som medföljande och tar en paus i sitt arbete, vilket betyder ingen inkomst och ingen inbetalning till sin framtida pension under den tid man befinner sig utomlands.

Säg att man lämnar en befattning med en årslön på SEK 264 000 (22 000 per månad).
 
Förutom att man avstår från sin uteblivna inkomst ska man alltså lägga undan under ett år framtida pensionspengar motsvarande SEK 70 000 (26,5% av lönen, se ovan)

Av dessa betalar man själv cirka 25 000, resten betalar arbetsgivaren.

Nu när man gör ett uppehåll saknas alltså SEK 70 000 varje år! Man gör alltså ett stort avbrott i sitt uppbyggande av en trygg ålderdom om man inte tar tag i ärendet!

Om man ingenting gör förlorar man ca 15% i pension om man är borta i 5 år och 35% om man är borta i 10 år.

Hur löser man detta på bästa sätt?

Man förhandlar i första hand med den arbetsgivare, som är ansvarig för utlandsstationeringen. I min mening har maken/makan skyldighet att diskutera denna situation med arbetsgivaren. Är det i ovanstående fall: SEK 70 000, 45 000 eller 25 000 som ska diskuteras? Ett seriös företag borde ta sitt moraliska ansvar för hela familjen, eftersom total ekonomin i Sverige är baserad på båda makars inkomst.

Om man inte kan komma till en ekonomisk lösning, bör man ifrågasätta om utlandsarbetet verkligen ska äga rum.

Många företag betalar en viss (varierande?) kompensation till den medföljande. Om man vid en slutförhandling accepterar det som erbjuds, bör den avlönade maken/makan köpa en pensionsförsäkring och täcka mellanskillnaden som eventuellt går förlorad under utlandstiden.

En tid utomlands ger för det mesta fantastiska upplevelser och goda erfarenheter men detta kan ändå inte användas som ursäkt och kompensation för en framtida mycket låg pension!

Vi kvinnor måste, som sagt , se om vårt egna hus!

Återigen uppmanar vi alla Sweor att se om sitt hus redan tidigt i livet!

Se nedan på vårt räkneexempel och börja spara var du än befinner dig i världen.

Källa: Gunilla Perdius

Tänk på Dig själv, ingen annan gör det!

Börja spara i tid!

GARANTIPENSION

I den allmänna pensionen finns det en del som heter garantipension. Det är ett grundskydd för den som har haft låg eller ingen inkomst under livet. Full garantipension uppgår till 2,13 prisbasbelopp för ensamstående och 1,90 prisbasbelopp för gifta. det förhöjda prisbasbeloppet för 2009 var som redan sagts 43 600 kr.  Full garantipension uppgick då således till 7 739 kr/mån. För 2010 har det förhöjda prisbasbeloppet sänkts till 43 300 kr, vilket innebär att garantipensionen blir 7 686 kr/mån.    

Garantinivån bygger på att man bott i Sverige i 40 år. Särskilda regler kan gälla för dig som kom hit som flykting.

Det är viktigt att veta att man förlorar en 40-del för varje år man varit utskriven ur Sverige. Så under en 10-årsperiod har man alltså förlorat en kvarts garantipension!

För dig som är född mellan 1938-1953 finns det ett garantitillägg. Det garanterar att din inkomstpension inte blir lägre än den tilläggspension du tjänat in till och med 1994. Garantitillägget och garantipensionen betalas ut tidigast från och med 65 års ålder.

Om du vill veta mera om din framtida pension, klicka på ovanstående adress. Här finner du en mycket informativ och bra sida!

Allmän Pension

Sammanfattningsvis kan man säga att i den Allmänna pensionen från staten ingår:

INKOMSTPENSION den största delen av den allmänna pensionen

GARANTIPENSION för den som haft låga eller inga inkomster alls
(Även ATP och folkpension ingår för dig som är född 1938 - 1953)

PREMIEPENSION den del av den allmänna pensionen där du själv väljer i vilka fonder du vill placera dina pengar.

Litet tidstypiskt tillägg i nagelbitartider:

Ovanstående uppgifter är till stor del från 2005 men den finansiella krisen från 2008 har satt igång en orolig debatt världen över. Dock ser det svenska pensionssystemet ut att vara är säkrare än många andra i utlandet. Ytterligare ett skäl att se över sina sparmetoder för den som skall bo i utlandet!

Källa: Ulf Göran Ericson, f d internationell personalchef på Volvo AB och SKF
Tolkning: Monica Rabe 

Uppdaterad: mars 2010 av CH