Nyhetsbrevet är en fritidsverksamhet. Det kom ut första gången för mer än
tio år sedan och präglas av att jag bodde mer än fem år i New York och är
där ofta.
Jag är nu generaldirektör för Svenska institutet, en statlig myndighet som
sätter Sverige på kartan i andra länder, men detta nyhetsbrev är inte
institutets. Tidigare nyhetsbrev och annat material finns på
<http://www.wastberg.se>
Sändlistan används endast för utskick av nyhetsbrevet och lämnas inte ut.
Citera och planka ur brevet, men ange källan!
Tipsa gärna om andra som kan vilja ha nyhetsbrevet! Om du inte vill ha
brevet, tala om det i ett svar på detta mail.
OLLE WÄSTBERGS NYHETSBREV 21 OKTOBER 2008
Krisen börjar och slutar i USA
Det blir nog mer, inte mindre, globalisering
Varför stärks dollarn?
Lärdom fanns att hämta
Nästa kris ? kontokortsföretagen
Presidentkandidaterna och frihandeln
Behöver vi en internationell transaktionsskatt?
Obamas gräsrotskampanj
Valfusk och oreda
Svenska psykförsvaret nedlagt
Vindkraft blir en gång skrot
Så funkar USA ? ny bok
Svensk design i SoHo
Svensk poesiuppläsning i New York
Moraltestet
Kommande nyhetsbrev
Krisen börjar och slutar i USA
Pessimisterna pekar på Japan. Den japanska ekonomiska krisen kom 1991. Ännu
17 år senare stod det japanska börsindexet på bara en tredjedel av vad det
gjorde före krisen. Och senaste veckorna har det sjunkit ytterligare. Det
?japanska scenariot? innebär att det skulle ta decennier för världsekonomin
att återhämtar sig.
Det vore en tragedi, allra mest för de fattigaste. Finanskrisen till trots ?
flera människor har under de senaste tio åren lämnat fattigdom än någonsin
tidigare i mänsklighetens historia.
Jag har svårt att tro att utvecklingen blir så negativ. Viktigast är att
stater över hela världen på olika sätt försöker få hjulen att rulla på nytt
? främst genom stöd och garantier till bankerna.
Dagens kris har sin kärna i USA. Amerikas konsumenter har levt på lån och
situationen har ? som i flera år påpekats i detta nyhetsbrev ? varit i
längden ohållbar. Det är inte önskvärt att USA snabbt ska återvända till sin
tidigare konsumtionsnivå, utan sparandet måste öka.
Bristen på likviditet i det finansiella systemet kommer att lätta, men den
realekonomiska krisen kommer med full kraft. Konsumtionen har redan
tvärbromsat i USA och saktat in i Europa. Eftersom de stora asiatiska
ekonomierna levt på att leverera varor och tjänster till USA och Europa
kommer också de att stagnera. Främst Kina borde i det här läget öka sin
inhemska konsumtion, men inte mycket tyder på att så kommer att ske.
Systemet i USA stimulerar dock till snabb återhämtning. Viktigt är att det
inte finns en generell borgen. Den som överbelånat sitt hus mister huset,
men blir inte kvar med skulder. Bristen på skyddsnät ? som är socialt och
ekonomiskt negativt ? tvingar människor att snabbt ta nya jobb, med lägre
lön eller på en annan ort.
Den ekonomiska krisen började i USA. Förmodligen startar också
återhämtningen där.
Det blir nog mer, inte mindre, globalisering
?Vad heter dominoeffekt på isländska?, frågade The Economist i en rubrik för
några veckor sedan . Och den isländska krisen är ett exempel hur allt hänger
ihop i dagens ekonomi. Det finns inga lugna vikar, inga självständiga
ekonomier som blir oberörda.
Om detta skriver en av världens främsta analytiker när det gäller
globaliseringen, Thomas Friedman, i New York Times: ?Meanwhile, the police
department of Northumbria, England, had invested some of its extra cash in
Iceland, and, now that those accounts are frozen, it may have to reduce
street patrols this weekend. And therein lies the central truth of
globalization today: We?re all connected and nobody is in charge.?
När krisen upplösts kommer det sannolikt visa sig att ekonomierna knutits
ännu starkare samman:
<http://www.nytimes.com/2008/10/19/opinion/19friedman.html?hp>
Varför stärks dollarn?
I mitt förra nyhetsbrev ställde jag mig skeptisk till att dollarn skulle
fortsätta stärkas mot kronan. Sedan dess har vi fått finanskris i USA ? och
dollarn har stärkts ytterligare!
Valutakurser förutspås bäst i efterhand, men det som hänt är två saker. Dels
sjunker kronan i värde eftersom vi inte är med i euro-området och marknaden
nu flyr de små valutorna, dels finns det ingen skyddad hamn, d v s dollarn
är fortfarande den dominerande reservvalutan.
Jag tror dock fortfarande att detta är en tillfällig rörelse. USA:s
betalningsunderskott har vuxit ytterligare genom finanskrisen och det verkar
inte osannolikt att såväl Kina som de rika arabstaterna vill börja lätta på
sina dollarinnehav när den akuta krisen lagt sig.
Lärdom fanns att hämta
Minne är helt ute. Sverige klarar sig bra i finanskrisen ? det blir nog
värre för vår öppna och exportberoende ekonomi nu när den internationella
efterfrågan störtdyker. Men också svenska finansinstitutioner överbelånade
och köpte in obegripliga finansiella instrument. Drygt tio år efter den
svenska bank- och fastighetskrisen 1990-93 redigerade Nils-Eric Sandberg en
bok ? ?Vad vi kan lära av kraschen? . Sandberg går själv igenom bakgrunden
och ger rekommendationer. Alltför få läste uppenbart boken. Men chans finns
än:
<http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=1101>
Nästa kris ? kontokortsföretagen
Amerikanerna har fler kontokort och större kontokortskulder än människor i
andra länder. Som andel av BNP är kontokortsskulderna mer än dubbelt så
stora som i Europa.
När den ekonomiska krisen kommit har åtskilliga betalat sina lån eller sin
hyra med kontokort. Nu slår kontokortföretagen till bromsen och sätter
spärrar på uttagen ? vilket gör att många i kassakön får uppleva att de
överskridit sin kreditgräns.
Kontokortsföretagen har ju heller inte någon säkerhet för sina lån. Att de
ligger illa till är ingen svår spådom.
Presidentkandidaterna och frihandeln
När svenska partiledare skulle svara på vilken amerikansk presidentkandidat
de sympatiserade med passade statsministern, just därför att han är
statsminister (tidigare har han uttalat sig positivt för Obama) och alla
andra sa ?Obama?. Flera dock med reservationen att de föredrog McCains
inställning till frihandel.
Är Barak Obama motståndare till frihandel? Nej, han säger själv att han är
frihandelsanhängare. Men visst finns det en skillnad till McCain som tufft
stått upp för frihandel också när det blåst. Han vill slutföra Doharundan
och få kongressen att godkänna vilande frihandelsavtal med en rad länder.
Amerikanska politiker är ofta frihandelsskeptiker i valkampanjer. Det gällde
Bill Clinton 1992 och Georges Bush 2000. Båda blev frihandelspresidenter.
I Obamas program finns två ståndpunkter som berör frihandel. Dels vill han
föra in sociala klausuler (anställdas rättigheter och miljö) i
frihandelsavtalen, bl a det nordamerikanska frihandelsavtalet. Dels vill han
ha skattelättnader för företag som ökar proportionen produktion i USA och
behåller sina huvudkontor i USA. Slutsatsen är att Obama inte är
frihandelsmotståndare, men inte den oreserverade frihandelsanhängare som
(Sverige och) McCain är.
Behöver vi en internationell transaktionsskatt?
Jag hör vänsterledaren Lars Ohly säga i TV att det behövs en ?Tobinskatt?
för att lösa de internationella finansproblemen. Idén kommer från
ekonomipristagaren James Tobin som föreslog en skatt på 0.05 procent på
varje valutatransaktion i syfte att minska lönsamheten i valutaspekulation.
Tobins idé kidnappades av antiglobaliseringsrörelsen och fick en annan
innebörd än vad han själv ville. Jag introducerade en gång James Tobin på en
middag hemma hos oss i New York och sa:
- Professor Tobin, Karl Marx once said ?I am not a marxist?, are you a
supporter of an international Tobin tax?
- No, svarade han.
Obamas gräsrotskampanj
Både i primärvalskampanjen och i presidentkampanjen har Obamas organisation
visat på stor förmåga att få nya väljare att registrera sig. Via nätet och
genom hembesök har man fått hundratusentals väljare som tidigare inte röstat
att registrera sig och komma upp med röstlängden. Vilket dock inte är samma
sak som att rösta. Ett bra reportage om ansträngningarna finns på radikala
Huffington Post:
<http://tinyurl.com/48rq8s>
Obama har lyckats bygga upp en gräsrotskampanj av ovanligt kraftfullt slag.
Han har antytt att han avser att som (eventuell) president fortsätta luta
sig mot det som han i sina tal kallar ?our movement? och använda den för att
hålla uppe trycket mot kongressen.
Valfusk och oreda
I ett tiotal amerikanska delstater pågår polisutredningar om valfusk. Främst
är det en organisationen Acorn, som i årtionden arbetat för att fler ska
rösta, som anklagas för att registrera minderåriga, döda eller husdjur.
Anklagelser om valfusk närmast rituella i amerikanska valrörelser.
De speglar att USA har dålig koll på sina vallängder och på hur många och
vilka som bor i landet. Det finns inget folkbokföringsregister. Indiana är
den enda delstat där väljare behöver legitimera sig med ett ID, och den
bestämmelsen har demokraterna opponerat sig mot. Ofta räcker det med ett
brev med namn och adress från t ex elbolaget. ID-kravet anses missgynna de
minst privilegierade i samhället.
Efter valen blir det därför rader av omräkningar, kontroller och
överklaganden. Så blir det säker nu också.
Vallängden används också för att kalla folk till obligatorisk
jurytjänstgöring i domstolar.
För några år sedan testade en man i Kalifornien systemet genom att
registrerade sin hund i vallängden. Han blev upptäckt och kallades till
domstol, där han hävdade att hunden aldrig röstat och när hunden hade blivit
kallad till jurytjänstgöring hade han skrivit till domstolen i hundens namn
och sagt att det inte gick ?because I have to short an attention span and
has to go to the toilet to often?.
Svenska psykförsvaret nedlagt
Det svenska civila psykologiska försvaret lades ner förra veckan. Hotbilden
för en situation då vi skulle behöva det föll sannolikt inte inom budgeten.
Psykförsvaret ? ursprungligen Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ?
växte fram ur en reaktion mot andra världskrigets svenska självcensur, mot
Statens informationsstyrelse som sände ut ?grå lappar? med varning att inte
publicera för statsnyttan olämpliga nyheter. Det moderna psykförsvarets
uppgift var att också i krig, om Sverige blev anfallet, hävda
tryckfriheten.
Jag fick det ärofyllda uppdraget att hålla högtidstalet på Psykförsvarets
?tapto?. Den som vill läsa talet ? som innehåller en hel del historia och
några reflektioner om nödvändigheten att i andra länder stärka bilden av
Sverige som stark demokrati, kan göra det på:
<http://www.psycdef.se/global/PDF/wastberg.pdf>
Vindkraft blir en gång skrot
Just nu byggs vindkraftverk över hela Sverige. Vindkraft är bra eftersom det
inte leder till några utsläpp. Samtidigt kan vindkraften vara störande för
miljön. Dessutom krävs det inte att den som bygger vindkraftverket har en
plan eller ekonomisk avsättning för att återställa platsen eller ta hand om
skrotet när vindsnurran tjänat ut. Vi riskerar ett framtida skrotproblem.
Små vindkraftverk kräver inte bygglov och regeringen tänker nu undanta
vindkraftsutbyggnad från bygglov. Byggloven är till för att väga olika
intressen mot varandra. Att ge ett av intressena övertag är fel väg att gå.
Så funkar USA ? ny bok
Ola Larsmo frågade i Dagens Nyheter nyligen ?hur meningsfullt det är att
tala om USA som ett land, i bestämd form. Betraktat på närmare håll faller
jättelandet gärna sönder i bitar av helt olika verkligheter.? Det ligger
mycket i det. Var och en kan ha sitt eget USA.
Ett bra sätt att bekämpa sina förutfattade meningar om USA är att läsa
Svenska Dagbladets flitiga USA-korrespondent Karin Henrikssons nya bok ?USA
? Så funkar det?. Utmärkt om amerikansk vardag, sjukvård, övervikt,
matlagning och mycket annat.
<http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9177387945>
Svensk design i SoHo
Fram till den 6 november visas ritningar och interiörer av svenska Greta
Magnusson Grossman ? mest känd för sina lampor. Magnusson, som dog 1999,
bodde större delen av sitt liv i Los Angeles, däre hon spelade stor roll i
1950- och 60-talens designrörelse.
Vår gode vän, den svenskkunnige Brett Littman, blev förra året chef för The
Drawing Center och han har själv utformat denna utställning. The Drawing
Center ligger i SoHo, 35 Wooster Street.
<http://www.drawingcenter.org/exh_current.cfm>
<http://www.drawingcenter.org/exh_current.cfm>>
Moraltestet
Två läsare har faktiskt bett mig lägga upp en moraltest jag var med om i
Sveriges radio. Det går ut på att man får resonera kring en del moraliskt
komplicerade frågor och svaren betygssätts sedan av en filosofidocent:
<http://tinyurl.com/67nc5x>
Svensk poesiuppläsning i New York
Den här veckan läser två svenska poeter ? Johannes Göransson och Fredrik
Nyberg ? översatta dikter på olika ställen i Brooklyn och på Manhattan.
Göransson, som bor i Indiana, är också översättare av svensk skönlitteratur.
<http://www.uglyducklingpresse.org/events.html>
Kommande nyhetsbrev
De två kommande nyhetsbreven sänds från Washington DC och New York. De
kommer främst att handla om presidentvalet och dess konsekvenser.
___________________________________
Titta gärna in på <http://www.wastberg.se>
|