|
Foto: ©Nationalmuseum
|
 |
Information från museet...
Trapphallen i Nationalmuseum är en storslagen upplevelse. Man blir förundrad och tagen av miljön. En av de första målningarna vi möter är Karl XIIs likfärd av Gustaf Cederström. Den version som hänger på Nationalmuseum är en fri replik av den målning Gustaf Cederström målade och ställde ut på världsutställningen i Paris 1878, där den mötte stor framgång. Originalet, tavlan från Paris, kan nu beskådas på Göteborgs Konstmuseum. Repliken av målningen färdigställdes av Gustaf Cederström i hans ateljé i parken vid familjegodset Krusenberg. Den köptes in till Nationalmuseum 1884, med medel donerade av Julia Sophia Giesecke, en av alla de donatorer som varit med och byggt upp museets samlingar.
Cederström fick stöd av sin lärare Léon Bonnat när han tog sig an uppgiften att skildra hjältekonungens död. Arbetet pågick i drygt ett år. Motivet är hämtat från Jöran Norbergs skildring i Konung Carl XIIs historia, där det berättas om hur gardessoldaterna bar sin konung på en bår efter skottet i Fredrikshald. Cederström utförde studier i det fria, använde salt för att efterlikna snö i sin ateljé och studerade noggrant hur fotsteg tedde sig. Han skaffade även kopior av karolinska uniformer och stövlar. Allt för att få den rätta historiska stämningen. Replikens snö är riktig snö och soldaterna blondare än på originalverket.
Karl XIIs likfärd finns med i de flesta svenska historieböcker och har flitigt använts i skolan. Även idag används målningen i undervisningen, men kanske inte som ett historiskt dokument över tidigt 1700-tal. Snarare berättar målningen om 1800-talets historiesyn.
Den dramatiska och emotionellt laddade målningen kan också användas i annan undervisning än historia. I projektet Bild blir ord våren 2007 arbetade Nationalmuseums skolverksamhet tillsammans med en specialskola för barn med skrivsvårigheter. Här är en dikt av en av eleverna, Sened Tesfazghi, som skrev om just Karl XIIs likfärd:
Dikten om likfärden:
Jag ser dem frysa
Jag ser dem nysa
Jag hör dem prata
Jag hör dem tjata
Det är snö men inte tö
Och kungen är dö
/Anna Jansson, informatör | |
 |