Nyhetsbrevet är en fritidsverksamhet, snart inne på sitt tionde år. Det

präglas av att jag bodde mer än fem år i New York och fortfarande håller

nära kontakt.

Jag är nu generaldirektör för Svenska institutet, en statlig myndighet som

sätter Sverige på kartan i andra länder, men detta nyhetsbrev är inte

institutets. Tidigare nyhetsbrev och annat material finns på

<http://www.wastberg.se>

Sändlistan används endast för utskick av nyhetsbrevet och lämnas inte ut.

Citera och planka ur brevet, men ange källan!

Tipsa gärna om andra som kan vilja ha nyhetsbrevet! Om du inte vill ha

brevet, tala om det i ett svar på detta mail.

OLLE WÄSTBERGS NYHETSBREV 26 FEBRUARI 2008

Hur lång blir den ekonomiska krisen?

Presidentvalet och ekonomin

Liknar amerikansk politik svensk? Knappast.

Politiskt ungdomsintresse ? i USA

Pengarnas roll i amerikansk politik

Antalet poliser nyckeln till minskad brottslighet

Värna om radion!

Dags för återreglering av taxi?

En Sverigevän dör

Ålder ? i Sverige och USA

Allt fler stater och städer använder Second Life

Fyra svenska gallerier på konstmässa i New York

Dessertrestauranger Stockholm-New York

Hur lång blir den ekonomiska krisen?

Börser har fallit över hela världen efter fastighetslånekrisen i USA och

BNP-prognoserna pekar neråt. Det är inte konstigt att USA smittar, eftersom

den amerikanska ekonomin dominerar världsekonomin. Och den amerikanska

ekonomin har drivits av inhemsk konsumtion, i hög grad på lån.

De som tror att de växande ekonomierna i Indien och Kina kan kompensera

bortfallet i amerikansk konsumtion har helt enkelt fel: USA representerar

ca 30 procent av världsekonomin, Kina 7. Dessutom motsvarar den inhemska

konsumtionen i USA drygt 70 procent av BNP, medan den i Indien och Kina

ligger på under 50 procent. Indien och Kina är extremt exportberoende och

exporten går i hög grad till USA. När den amerikanska marknaden minskar

slår det direkt på efterfrågan i Indien och Kina.

Hur långvarig nedgången blir är svårt att säga. 90-talskrisen innebar för

Sveriges del sjunkande BNP i tre år. Men det var en i huvudsak hemmalagad

kris. Rätt lite tyder på en kraschlandning i Europa. Ganska högt

hushållssparande och en social välfärdspolitik fångar upp en hel del av

nedgången.

Ingen vet heller hur svåra låneproblemen är. Många av de s k subprimelånen

förfaller inte förrän i höst och bankerna vet ofta inte hur osäker deras

låneportfölj är. En del amerikanska analytiker målar i svart och talar om

att vi står inför efterkrigstidens värsta kris. Jag menar att man kan

argumentera för att krisen snarare blir som 2001 ? en knappt årslång

nedgång. Amerikanerna har dåligt socialt skyddsnät, men en kultur av snabb

anpassning till ändrade ekonomiska förhållanden.

Presidentvalet och ekonomin

Vad innebär det amerikanska presidentvalet för USA:s ekonomi? Enklast

uttryckt finns två politiska läger. Det ena representeras av George Bush

samt de två demokratiska presidentkandidaterna Clinton och Obama. Det andra

av republikanernas John McCain.

Enklast uttryckt tror Bush/Clinton/Obama på en keynesiansk

stimulanspolitik. De vill stimulera hushållen genom bidrag, sänkta skatter

och stöd till insolventa låntagare.

McCain har däremot i senaten varit konsekvent budgetfundamentalist. Han har

röstat nej både till stimulanser och skattesänkningar, när de inte varit

finansierade och är en av de tydligaste förespråkarna för budgetbalans. I

primärvalen har han varit tuff och avstått från att lova nya jobb i

drabbade områden.

Liknar amerikansk politik svensk? Knappast.

Fredrik Reinfeldt har meddelat att han håller på den demokratiske

presidentkandidaten Barak Obama (som har något som liknar jobbavdrag i sitt

mycket detaljerade valprogram). Mona Sahlin håller däremot på Hillary

Clinton.

Det tycks bestyrka den vanliga uppfattningen att alla svenska partier

ligger inom ramen för demokraterna i USA. Men det är en kraftig förenkling.

Vem stänger Guantanamo snabbast? Säkert McCain. Dödsstraffet? McCain och

Clinton för. Obama försiktigt mot. Invandringspolitiken? Clinton och Obama

mer restriktiva än McCain. Frihandel? McCain ligger närmast den svenska

positionen. Effektivare konkurrenslagstiftning?  McCain.

Den starka kulturkonservativa dimensionen (rätten att bära vapen,

inställning till aborter) gör att McCain ligger ganska långt från det

svenska politiska genomsnittet. Ingen presidentkandidat är dock för

samkönade äktenskap.

En sådan sak som skolpeng vågar sig ingen ledande amerikansk politiker på

att förespråka.

Politiskt ungdomsintresse ? i USA

Mätningarna av amerikanska ungdomars intresse för presidentvalet visar på

en sensation.

Mätningar gjorda vid samma tid år 2000, 2004 och i år av i hur hög grad

18-29-åringar intresserar sig för presidentkampanjen, visar en ökning från

13 procent för åtta år sedan, till 42 procent 2004, till 74 procent i år.

Vad det handlar om är dels att den ironiska och avståndstagande Generation

X, som en del sociologer kallar den, fått ge plats för den mer engagerade

Generation Y (födda på 80-talet), dels de ungas motstånd mot president

Bush. 80-talisterna är inte särskilt uppbundna på höger-vänsterskalan, men

däremot mer villiga att själva göra något i sakfrågor.

Pengarnas roll i amerikansk politik

Det sägs ofta att pengarna styr politiken i USA. Och visst krävs det mycket

pengar för att vinna ett presidentval. Men det räcker inte.

McCains kampanj var ruinerad i november och alla bedömare (inklusive jag

själv) räknade ut honom. Hillary Clinton gick in i valkampanjen med mest

pengar av alla, men det har inte hjälpt. Barak Obama, som nu har mest

pengar, har bidragsgivare som i medeltal satt in mindre än 50 dollar var i

kampanjen.

Det är dock intressant vilken total öppenhet och granskning det finns av

politikens pengaflöden. Opolitiska Center for Responsive Politics följer i

detalj vad som händer och lägger ut det på sin hemsida:

http://www.opensecrets.org/

New York Times har en site där man kan gå in på kandidat, givarens namn

eller postnummer och se vem som givit pengar till vem.

http://www.nytimes.com/ref/us/politics/2008_EG_FINANCES_SEARCH.html

Det är en öppenhet som helt saknas i Europa, inklusive Sverige.

Antalet poliser nyckeln till minskad brottslighet

I förra nyhetsbrevet skrev jag om hur brottsligheten i New York fortsätter

att minska. De grova brotten minskar för sjuttonde året i rad. Antalet mord

är det lägsta sedan 1963. Minskningen sedan den värsta tiden, 1990 är från

2245 mord till 494. Färre än 100 mord förra året gällde människor som inte

kände varandra. Nu satsar New York-polisen på att minska våldet inom

familjer. Förra året gjorde polis drygt 76.000 oanmälda besök hos kvinnor

som tidigare utsatts för våld eller där maken eller partnern hade

besöksförbud. 

Det finns idag ca 35.000 poliser i New York (drygt dubbelt så hög

polistäthet som i Sverige). Nu genomför man en drive för att rekrytera nya

poliser.  När polischefen Ray Kelly fick frågan om den viktigaste orsaken

till den minskande brottsligheten pekade han på ?Operation Impact?, som

innebär att man sänder stora grupper poliser till brottsdrabbade områden.

En styrka på 1800 poliser finns i beredskap för att tillfälligt sättas in i

områden som är särskilt brottsdrabbade. Den massiva närvaron skrämmer bort

rånare, knarklangare, klottrare etc. Och området får en chans att återhämta

sig.

Värna om radion!

Förra chefen för Sveriges television, Christina Jutterström, har föreslagit

att SvT och Sveriges radio ska slås samman. Stora besparingar skulle kunna

genomföras, bl a genom att antalet utrikeskorrar blir färre och att det

bara blir en stor nyhetsredaktion. Min egen uppfattning är att Sverige inte

behöver färre röster, vinklar och nyhetsbedömningar, utan tvärtom.

Möjligen är jag part i målet (jag var en tid styrelseordförande i Sveriges

radio), men jag är övertygad om att radion är ett distinkt medium som

kräver sin egen organisation. I en sammanslagning med TV kommer TV alltid

att komma först och radion få stryka på foten.

Ibland sägs det att radion är smal. Men en radioteaterföreställning når

fler än som besöker teatrarna i Sverige den kvällen. En konsert i ?smala?

P2 når fler än vad alla Sveriges konsertlokaler gör på flera veckor.

Dags för återreglering av taxi?

Jag brukar tycka att avreglering är bra. Det tyckte jag också när taxi i

Stockholm avreglerades 1990. Men jag och andra avreglerare hade fel. Var

och en som kommer till Arlanda får vara med om en otrevlig stämning när

?friåkare? försöker värva kunder. Särskilt bra turistintroduktion till

Sverige är det inte.

De flesta friåkare är säkert hederliga och skörtar inte upp kunderna. Men

några gör det, vilket ger hela näringen dåligt rykte. Och många försöker

snylta på de stora taxibolagen genom snarlika skyltar, vilket inte gör det

lättare för konsumenten.

I Berlin, London, New York kan man vara säker på priserna och tämligen

säker på att chauffören hittar. Så tyvärr inte i Stockholm.

En Sverigevän dör

Tom Lantos, som dog i februari, var den ende överlevande från Förintelsen

som blivit vald till den amerikanska kongressen. Han var ungersk

antinazistisk partisan. Lantos valdes in i representanthuset för 25 år

sedan och blev så småningom ordförande i utrikesutskottet. Han var en stark

röst mot diskriminering, för HIV-bistånd, för amerikanskt ingripande i

Darfor, för Israels överlevnad och en rad andra mänskliga-rättighetsfrågor.

Liksom Hillary Clinton stödde han från början invasionen av Irak, men blev

alltmer kritisk.

Lantos räddades till livet av Raoul Wallenberg i andra världskrigets

slutskede och han var hela sitt liv den främste Sverigevännen i amerikansk

politik.

http://en.wikipedia.org/wiki/Tom_Lantos

Ålder ? i Sverige och USA

Den amerikanske presidentkandidaten John McCain är 71 år. Det är säkert

ingen fördel för honom, men används i varje fall inte öppet som argument i

kampanjen. I Sverige vore det helt omöjligt med en ledande politiker ?eller

t ex programledare ? i den åldern. I USA är flera programledare i TV i

70-årsåldern.

Stockholms stadsteater utgör, som så ofta, ett gott undantag. Man har just

givit Meta Velander,83, och Yvonne Lombard,78, nya treårskontrakt.

Just nu kan man f ö se de två i Arsenik och gamla spetsar:

http://www.stadsteatern.stockholm.se/

Allt fler stater och städer använder Second Life

På 1950-talet sände president Eisenhower Louis Armstrong utomlands för att

han med sin musik skulle stötta USA:s anseende. Nyligen sponsrade det

amerikanska utrikesdepartementet i samma syfte en jazzfestival i 3D-världen

Second Life. Redan tidigare har State Departement ett informationsrum i

Second Life. Liksom den amerikanska kongressen. Alla presidentkandidaterna

finns representerade i Second Life.

Genom svenska institutets ambassad Second House of Sweden var Sverige det

första land som upprättade en officiell representation i Second Life. Nu

finns flera stater och städer i Second Life, nu senast Malmö.

Mer än 10 miljoner människor har skaffat sig avatarer (digitala alias).

http://secondlife.com

http://www.sweden.se/templates/cs/CommonPage____18195.aspx

Fyra svenska gallerier på konstmässa i New York

Årets intressantaste konsthändelse i New York brukar vara The Armory Show,

på Pir 94 på stadens västsida. Den går av stapeln den 27-30 mars:

http://www.thearmoryshow.com

Fyra av de främsta svenska gallerierna har i år antagits till mässan:

http://www.brandstromstene.se

http://www.andrehn-schiptjenko.com

http://www.millikengallery.com

http://www.gallerimagnuskarlsson.com

Dessertrestauranger Stockholm-New York

Jag skrev för några nyhetsbrev sedan om trenden i New York att starta rena

dessertrestauranger, som helt bygger på söta smaker och desserter. 

Stockholm är som vanligt snabbt på att haka på, senast med dessertbistron

Xoko på Rörstrandsgatan.

http://www.xoko.se/

_______________________________________________________________________