Boktips
Här presenterar vi titlar på böcker på svenska eller engelska som har beröringspunkter med Ryssland på ett eller annat sätt och kan vara fascinerande att läsa om man bor i Ryssland. Böckerna, i ordning efter utgivningsar, är rekommenderade av SWEA Moskva's medlemmar (inom parentes) (År och förlag också i parentes). Håll till godo!
Stig Fredrikson: Daterat Moskva. (2010, Bokus ISBN: 917 331 3033) (Stina Henschen)
Jan Blomgren: Moskva tror inte på tårar - en tidsresa i det nya Ryssland. (2009) (utrikeskorrespondent på SvD) Lattlast och intressant om 90- och 2000-talets Ryssland fran Jan's personliga moten och funderingar. (Anna GB)
Lennart Dahlgren: IKEA alskar Ryssland (2009, Natur och Kultur). Lennart fore detta IKEA Rysslands chef berattar om allehanda i IKEAs brokiga historia i Ryssland. (Anna GB)
Jonathan Dimbleby: Russia. A journey to the heart of a land of its people (2009, BBC Books) (Christine Aarsaether)
Maria Nikolajeva: Om hur. Jag väste upp under diktaturen.
Har du sett den? Maria är gift med Staffan Skott som skrivit flera böcker om Ryssland. Så här står det i baksidestexten: Rakt in i diktaturens Sovjet kommer vi i Maria Nikolajevas självbiografi. Hon beskriver sin uppväxt i en priviligierad konstnärsfamilj i Moskva och tiden som gift i förortsslummen, i en enrummare som hon delade med svärmor, make och nyfödd son.....
(Norstedts ISBN 978-91-1-302623-7) (Christina Nordenskjöld)
Grigory Goldenzwaig: Klubben som inte fanns (2009). Ãðèãîðèé Ãîëüäåíöâàéã: Êëóá, êîòîðîãî íå áûëî. Ryska. Det här tipset är visserligen bara för de som läser på ryska, men det har en svenskkoppling. En ung och framgångsrik rysk kille, som drivit moskvas stora alternativa musikklubb "Ikra" och även skrivit för nöjestidningen "Afisha", berättar om hur det är att driva en klubb och om varför "det har blivit svårt att älska Moskva". Författaren är svensktalande och bor numera i Stockholm. Han engagerar sig starkt för att locka svenska artister till Moskva.
("Klubben som inte fanns" av Grigory Goldenzwaig). http://www.ozon.ru/context/detail/id/4659985/ (Olga Korobeynikova)
Anna-Lena Lauren: De ar inte kloka, de dar Ryssarna - ogonblicksbilder fran Ryssland. (2008, Soderstroms) Traffsaker och jatterolig lasning om ryskt vardagsliv utifran Anna-Lenas egna upplevelser. (Anna GB)
Stig Fredriksson: Alexanders kurir - ett journalistliv i skuggan av det kalla kriget. (Carlssons Förlag)
Stig Fredriksson var Nobelpristagaren Alexander Solsjenitzyns hemlige kurir under 1970-talet och smugglade ut brev och dokument då han var korrespondent i Moskva. Deras möten i Moskva växte till en stark vänskap, även om deras syn på det västliga samhället? vid möten efter Solsjenitsyns landsförvisning ? visade sig vara allt annat än samstämmig (Lisa RB)
Bengt Jangfeldt: Med livet som insats. (Wahlström och Widstrand)
Porträtt av den mytomspunne poeten Vladimir Majakovskij som till stor del bygger på tidigare okänt källmaterial och är den första biografin över Majakovskij på något västerländskt språk. (Lisa RB)
Per Arne Bodin: Kyssen i Ryssland och andra essäer om rysk litteratur och kultur. (Artos och Norma Bokförlag)
Per-Arne Bodin följer upp succén med Ryssland - idéer och identiteter med sin nya bok Kyssen iRyssland. Han skriver om skenavrättningen av Dostojevskij och hur terrorismen användes som vapen mot de sista tsarerna. Men läsaren möter även Pasternaks och Tjuttjevs, Mandelstams och Platonovs författarskap i boken som förmedlar djupa insikter om den ryska identiteten utifrån rysk litteratur. Per-Arne Bodin har gjort sig känd som en av vårt lands främsta introduktörer till rysk idéhistoria. (Lisa RB)
Staffan Skott: Är du alldeles rysk? Smått och stort från Ryssland med närområden (2006) (Christina Nordenskjöld)
Bertil Torekull: Zojas hus (2005) (Christina Nordenskjöld)
Mecka Lind: Anja, tiggarbarn i Moskva (2006) (Christina Nordenskjöld)
Palatsbarnen av Björn Collarp (antikvariat). (Christina Nordenskjöld)
Vladimir Sorokin: I det heliga Rysslands tjänst. (Nordstedts)
I Vladimir Sorokins nya roman är Ryssland åter ett självhärskardöme. Landet har isolerat sig från den förhatliga västvärlden genom en väldig mur och alla fiender jagas skoningslöst av "opritjnikerna", säkerhetstjänsten. Det är år 2027. Vi får följa opritjnikern Komjaga under en hektisk arbetsdag. Han övervakar ordningen, slår ner upprorstendenser och rapporterar om missnöjesyttringar. Under den här dagen ska han bland annat hinna med en razzia mot ett adelsgods, en gudstjänst i Kreml och generalrepetitionen av en nationell festkonsert. Han avrundar sin dag med en festmåltid och brödraskapets rituella sexorgie i bastun. Sorokins bok är en skrämmande framtidsvision av ett nationalistiskt och auktoritärt Ryssland. Men den är på samma gång en bitande politisk satir över dagens ryska samhälle där isolationismen och glorifieringen av det äktryska gör Rysslands mörka förflutna till dess framtid.(Lisa RB)
Orlando Figes: Natasha's Dance: A Cultural History of Russia. (Picador) USA
The author of A People's Tragedy turns his attention to the culture of Russia, using the lives of writers, artists, and musicians to show how Russia has struggled to define its own soul in the twentieth century.
Arkadij Vaksberg: Giftlaboratoriet. Från Lenin till Putin- 90 år av politiska mord
Sovjetunionen hade en lång tradition av statsterrorism. Lenin inledde likvidering av självägande bönder, präster och vanliga medborgare. Den paranoide Stalin utnyttjade terrorapparaten för att göra sig av med sina medtävlare. Inte ens den som lyckats lämna Sovjetunionen kunde känna sig säker - Lubjankas långa arm nådde överallt. Mest omtalat är mordet på Lev Trotskij i Mexico 1940. Tekniken blev med tiden alltmer raffinerad - i början använde man sig av skjutvapen eller bomber, men en tyst och relativt säker metod var användningen av gift. Sedan 1920-talet har Lubjankafängelset förfogat över ett särskilt giftlaboratorium som ägnat sig åt att ta fram nya och effektivare gifter som ibland testats på levande människor. Fördelen med denna metod är att förgiftningssymptomen i början kan uppfattas som ett akut sjukdomsanfall - de toxiska ämnena kan ofta inte spåras vid obduktion. Giftfabriken bedriver också sin verksamhet på export. Den bulgariske avhopparen och BBC-medarbetaren Georgij Markov, nära vän till Arkadij Vaksberg, blev förgiftad av en mikroskopisk projektil, avfyrad från ett specialkonstruerat paraply, och avled efter några dagar. Giftlaboratoriet existerar än i dag och Vaksberg pekar ut ännu ett offer för dess arbete: Petersburgs förre borgmästare Anatolij Sobtjak. Det nya och demokratiska Ryssland bär alltså med sig det onda arvet från det förgångna. Minns de senaste årens förgiftningsskandaler: Ukrainas president Viktor Jusjtjenko och den ryske f d agenten Aleksandr Litvinenko som mördades med radioaktivt polonium i London 2006.(Lisa RB)
<:xml> |